Because I have no regrets from loving you
"I thought I wouldn't be able to live even one day without you
But somehow I managed to live on longer than I thought"
Många dagar känns det som att det aldrig kommer göra mindre ont, idag är det en sån dag. Det känns som att idag gör det ondare än det har gjort förut, och nästa gång kommer det kännas ännu värre.
Hur länge och hur mycket kan man sakna en hund egentligen? En hund är en del av ens livsstil och nu när den där delen saknas är det så fruktansvärt tomt. I ett desperat försök att fylla en del av den där tomheten så står Unnis stamtavla brevid min säng. När jag behöver henne brukar jag hålla i den, titta på den och önska att det var henne jag höll i.
Idag var en bra dag men sen helt plötsligt kommer dom där känslorna som jag bara får när jag saknar Unni.
Mina andra känslor som förut brukade slå ner bara så där håller sig borta ganska bra nuförtiden men när det gäller Unni så är det omöjligt...
Imorron är det skola. En ny kurs att stressa över börjar och vi har ämnen som ger mig prestationsångest, ångestånget och bara gör allt till äckligt jobbigt sen ska man åka buss hem, hemma är man kl 5 och då är man trött och mår illa och så ska man äta mat och då mår man ännu mer illa och sen ska man plugga och då blir det prestationsångest och ångestångest och sen ska man sova och så drömmar man nånting bra och när man vaknar så börjar man gråta för man vet att det kommer inte vara så bra som i drömmen och sen ska man tvinga i sig frukost och sen ska man åka buss i en timme och så är man på skolan och mår illa och så ska man prestera och så mår man mer illa och sen ska man äta lunch och sen blir det ångestångestångest och sen är man trött och så ska man prestera mer och så vill man gråta och så ska man hem och så mår man illa på bussen och så fortsätter det vecka efter vecka och jag mår inte så bra just nu så jag ska krypa ner i sängen och se Stardust och gråta och skratta och så ska jag tvinga Lucas att sova i min säng så att jag kan gråta i hans päls och han kan pussa på mig och vifta sin svans på mig så att jag blir glad igen och sen kommer han lägga sig på mig så att jag inte kan andas och börjar svettas massor för han gillar att sova på mig och även om det är lite oskönt för mig så får han göra det för jag tänker njuta av varenda stund jag har med honom för jag vill ha många fina minnen den dagen han är borta och jag bara har min kudde att gråta i och den här texten är så IG i svenska a b c d e och hela alfabetet och jag hatar svenska nu ska jag gå hej då god natt the end good bye.
But somehow I managed to live on longer than I thought"
Många dagar känns det som att det aldrig kommer göra mindre ont, idag är det en sån dag. Det känns som att idag gör det ondare än det har gjort förut, och nästa gång kommer det kännas ännu värre.
Hur länge och hur mycket kan man sakna en hund egentligen? En hund är en del av ens livsstil och nu när den där delen saknas är det så fruktansvärt tomt. I ett desperat försök att fylla en del av den där tomheten så står Unnis stamtavla brevid min säng. När jag behöver henne brukar jag hålla i den, titta på den och önska att det var henne jag höll i.
Idag var en bra dag men sen helt plötsligt kommer dom där känslorna som jag bara får när jag saknar Unni.
Mina andra känslor som förut brukade slå ner bara så där håller sig borta ganska bra nuförtiden men när det gäller Unni så är det omöjligt...
Imorron är det skola. En ny kurs att stressa över börjar och vi har ämnen som ger mig prestationsångest, ångestånget och bara gör allt till äckligt jobbigt sen ska man åka buss hem, hemma är man kl 5 och då är man trött och mår illa och så ska man äta mat och då mår man ännu mer illa och sen ska man plugga och då blir det prestationsångest och ångestångest och sen ska man sova och så drömmar man nånting bra och när man vaknar så börjar man gråta för man vet att det kommer inte vara så bra som i drömmen och sen ska man tvinga i sig frukost och sen ska man åka buss i en timme och så är man på skolan och mår illa och så ska man prestera och så mår man mer illa och sen ska man äta lunch och sen blir det ångestångestångest och sen är man trött och så ska man prestera mer och så vill man gråta och så ska man hem och så mår man illa på bussen och så fortsätter det vecka efter vecka och jag mår inte så bra just nu så jag ska krypa ner i sängen och se Stardust och gråta och skratta och så ska jag tvinga Lucas att sova i min säng så att jag kan gråta i hans päls och han kan pussa på mig och vifta sin svans på mig så att jag blir glad igen och sen kommer han lägga sig på mig så att jag inte kan andas och börjar svettas massor för han gillar att sova på mig och även om det är lite oskönt för mig så får han göra det för jag tänker njuta av varenda stund jag har med honom för jag vill ha många fina minnen den dagen han är borta och jag bara har min kudde att gråta i och den här texten är så IG i svenska a b c d e och hela alfabetet och jag hatar svenska nu ska jag gå hej då god natt the end good bye.
Kommentarer
Trackback
